Initiativtagare:
Lunds kommun

Om du är orolig för att inte kunna kalla på hjälp om något skulle hända så är sannolikheten stor att känslan är densamma oavsett vilken plats du befinner dig på. Lunds kommun har satsat på mobila trygghetslarm där brukaren kan larma även utanför sitt hem.

Återanvändbarhet

Ramavtal finns

Komplexitet: medel

Lösningen spänner över flera funktioner eller delar av en process, med vissa ömsesidiga beroenden. Införandet kräver samverkan mellan ett antal kompetenser och viss specialistkunskap.

Detaljer

Lösning

Lunds kommun är stolta över att vara ”svenska mästare i tryggare promenader”, med hjälp av innovativa mobila trygghetslarm i form av smarta klockor. Totalt finns det 2975 trygghetslarm i kommunen varav 1846 är mobila, oktober 2025. Det motsvarar 62% av samtliga trygghetslarm i kommunen. Enligt Socialstyrelsen senaste publikation om e-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna som kom i maj 2025 finns det totalt 3996 larm med gps-funktion i Sverige vilket innebär att sannolikt nästan hälften finns i Lunds kommun  Lösningen möjliggör för seniorer att leva ett aktivt, självständigt och hälsosamt liv – utan att kompromissa med tryggheten.

Inför upphandlingen genomförde Lunds kommun en pilot i mindre skala för att identifiera kommuninvånarnas behov, få deras gensvar på den nya tekniken samt kunna bedöma möjligheten till genomförande och beräkna volymer. Det gav även möjlighet att utforska likheter och skillnader mellan olika tekniska lösningar. Avtalet med mobila trygghetslarm tecknades 2021 och införande startade 2022. Implementeringen har skett successivt och i nära samarbete med brukarna, där de står i centrum för utvecklingen. Genom utbildning, kontinuerlig feedback och teknisk utveckling anpassas de mobila trygghetslarmen för att möta brukarnas behov. Enheten för mobila trygghetslarm tillhör vård och omsorgsförvaltningen och verksamhetsområde hemvård och hälsa.

Resultat

Brukarna känner sig mer trygga och stärkta, vilket möjliggör självständiga promenader, resor och sociala aktiviteter. Det ökar även hälsa och livskvalitet, ger mer frihet och minskar oro, något som innebär en stor glädje och stolthet för seniorerna i kommunen. Många kommuner i Sverige har trygghetslarm men då endast ett fåtal och de larmen är ofta en insats som beviljas utifrån kognitiv svikt. Lund är först i Sverige med att införa trygghetslarm på bredden som dessutom har GPS-funktion.

Andelen beviljade promenader minskade först och har därefter stigit mycket långsamt i förhållande till ökningen av brukarvolymerna. Kommunen har även kombinerat mobila trygghetslarm med stöd genom digital hemvård för att minska behovet av promenader med stöd av personal. Detta har ökat självständigheten och minskat behovet av fysiskt stöd, vilket i sin tur har frigjort tid för andra vårdinsatser.

Medarbetare får möjligheten att arbeta förebyggande och individanpassat, där de kan hjälpa brukare att hitta nyckeln till ett aktivt liv. Genom att fler kan gå ut själva frigörs resurser och skapas möjligheter till ännu bättre omsorg och stöd för att skapa en trygg kommun. Lunds kommuns mål är att mellan 10-20 % av brukare med mobila trygghetslarm som tidigare haft fysiska promenader ska klara sin promenad själv. Utfall hittills är cirka fem procent av brukarna.

Två händer med två trygghetslarmsklockor

mobila-trygghetslarm

Människor med gåstavar som är ute på promenad

fysisk-aktivitet

Bild tagen uppifrån på ett fikabord med händer som har trygghetslarm och fika på bordet

fika

Värde

Ökad trygghet

I enkät som skickades ut 2024 svarade 72% att de upplevde ökad trygghet och 92% uppgav att deras mobila trygghetslarm var bra eller mycket bra.

Färre beviljade promenader

Andelen beviljade promenader minskade först och har därefter stigit mycket långsamt i förhållande till ökningen av brukarvolymerna. Lunds kommuns mål är att mellan 10-20 % av brukare med mobila trygghetslarm som tidigare haft fysiska promenader ska klara sin promenad själv. Utfall hittills är cirka 5% av brukarna.

Så kommer du igång!

Dokument och länkar

Kontaktpersoner

Niclas Snygg

Verksamhetschef

niklas.snygg@lund.se

0463598273

Liknande lösningar

En kvinna använder en medicingivare

En medicingivare (eller en läkemedelsautomat) är ett låst läkemedelsskåp som påminner om och levererar medicin. Medicingivare gör det möjligt för...

  • Vård och omsorg
  • Välfärdsteknik
personal som utbildar

Lärcentra är ett arbetssätt för kompetensutveckling som säkerställer att vård- och omsorgspersonal får den praktiska kunskap, metodträning och förståelse de...

  • Socialtjänst
  • Vård och omsorg
Man med surfplatta

Precis som för många andra kommuner så ökar antalet äldre i Lunds kommun, framför allt inom åldersgruppen 80 år eller...

  • Vård och omsorg
  • Välfärdsteknik
Kvinnlig hemtjänstpersonal hemma hos äldre man

Tjörns kommun har tagit ett viktigt steg för att förbättra schemaläggningen inom vård och omsorg med AI-driven schemaläggning, och resultaten...

  • Vård och omsorg
  • AI
Man ansöker om färdtjänst

Som invånare kan det kännas som en labyrint att hitta det stöd och den service man behöver av kommunen. Att...

  • Vård och omsorg
  • E-tjänst
Två kvinnor vid ett bord

Mörbylångamodellen är ett nytt arbetssätt inom hemtjänsten i Mörbylånga kommun som fokuserar på att utgå från brukarens faktiska behov och på att ge medarbetare större mandat och ansvar. Genom tillitsbaserad styrning, minskad minutstyrning och ökad personalkontinuitet har modellen förbättrat både kvaliteten för brukarna och arbetsmiljön för medarbetarna.

  • Vård och omsorg
läkemedel i kylskåp

Många läkemedel behöver hålla en särskild temperatur. Istället för att manuellt kontrollera temperaturen använder Höganäs en sensor som fungerar som ett temperaturlarm och säkrar läkemedelskylning.

  • Vård och omsorg
  • Internet of Things
Gammal dam ler brett

När tryckmätningar för patienter med glaukom sker på ögonmottagningen innebär varje besök långa resor, hög belastning på personal och kraftigt...

  • Vård och omsorg
Ung kvinna med mobiltelefon

Klienter som bor i egen bostad kan beviljas individstöd, och får då hjälp av boendestödjare med struktur och planering av...

  • Vård och omsorg
  • Välfärdsteknik
Kvinna med framsträckta händer

Sundsvalls kommun testade fallsensorer på äldreboende och fick drygt 70% färre fall under testperioden, samt minskat antal larm.

  • Vård och omsorg
  • AI
  • Internet of Things
kort med QR-kod visas

Många anhöriga som vårdar sin närstående i hemmet har en stor oro och stress kring vad som händer om man själv blir sjuk eller drabbas av en olycka. Kortet för närståendevårdare är en tilläggstjänst till anhörigstödet som gör det möjligt för räddningstjänst, ambulans, polis att skapa direktkontakt med kommunen om en anhörig som vårdar en närstående råkar ut för en olycka.

  • Vård och omsorg
  • Välfärdsteknik
Man ligger i soffa med VR-glasögon på sig

VR inom LSS är en innovativ satsning i Helsingborgs stad där Virtual Reality används för att förbättra psykiskt och fysiskt välmående hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. Genom strukturerad implementering, individanpassning och bred utbildning har tekniken integrerats i vardagen på ett hållbart sätt – med positiva effekter för både brukare och personal.

  • Socialtjänst
  • Vård och omsorg
  • Virtual Reality/Augmented Reality
entren till seniortorgets lokal i umeå kommun

Bidra till ett självständigt och gott seniorliv genom ökad tillgänglighet, öppenhet, inspiration och information. Det var utgångspunkten som ledde fram till starten av Seniortorget. En mycket lyckad satsning som nu spridit sig till fler kommuner.

  • Vård och omsorg
  • Välfärdsteknik