Modell och vägledning för att bedöma krigsduglighet
En modell som hjälper kommunen att få en bild av verksamhetens operativa förmåga så att man kan förbereda sig för höjd beredskap
Detta är en lösning från SKR:s plattform för delning av digitala lösningar mellan kommuner och regioner.Västerås stad har under en längre tid arbetat med att utveckla det civila försvaret inom kommunen. Investeringar har genomförts, politiska satsningar har gjorts och det råder en bred medvetenhet om att tid är en av våra mest betydelsefulla resurser. Som en del i detta arbete har staden tagit fram en modell för att analysera och bedöma förmågan i sin krigsorganisation, krigsduglighetsmodellen, eller KDU-modellen. Man har också tagit fram en vägledning för hur modellen ska användas.
Trots att Västerås stad har legat i framkant inom området har det inte varit möjligt att fastställa om beredskapsarbetet är tillräckligt. Lagstiftningen saknar tydliga mål, vilket gör det svårt att mäta kommunens förmåga och formulera egna målsättningar i en beredskapskontext. När allt mer arbete och resurser läggs på att stärka beredskapen ökar behovet av att kunna bedöma vilken faktisk effekt våra åtgärder har. KDU-modellen hjälper staden att bedöma sin förmåga och formulera mål för beredskapsarbetet.
Återanvändbarhet
Komplexitet: medel
Detaljer
Ett grundläggande problem inom beredskapsplaneringen är vägledning i vad som krävs av olika aktörer och vilken beredskap organisationerna bör ha. Bland den viktigaste lagstiftningen inom beredskapsområdet är Lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH).
Den delen av lagtexten som reglerar kommunens arbete med planering inför höjd beredskap förklarar följande:
”Kommuner och regioner ska vidta de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap (beredskapsförberedelser).”[1]
Hur kommuner har valt att tolka storleken på uppgiften har genom åren skilt sig åt, en tydlig ambitionsnivå har saknats. Det finns fog att anta att digniteten av denna skrivelse under de senaste åren har ökat markant. Både i takt med att omvärldsläget försämrats och att det börjar finnas resurser för att omhänderta denna planering på en mycket mer ambitiös nivå.
[1] 3 kap, 1 paragrafen LEH (2006:544)
Lösning
Västerås stads KDU-modell är en skalbar modell som avser att bryta ned förmåga i olika dimensioner och specifika behov hos verksamheter, detta för att kunna få en helhetsbild som på ett tillräckligt bra sätt kan representera en operativ förmåga i den kommunala verksamheten. Mallar och stöddokument finns längre ned på sidan.
Denna bild av förmågan används sedan för att fastställa en målnivå.
Modellen bygger på fyra huvuddimensioner:
- Personaluppfyllnad – Bedömer antalet individer med rätt kompetens i förhållande till vad som krävs för att upprätthålla kritisk verksamhet under krigsförhållanden.
- Utbildning och övning – Utvärderar hur väl personalen är utbildad och övad för att klara sina uppgifter under höjd beredskap.
- Lokaler och stödsystem – Analyserar tillgången till lokaler, materiel, transportmöjligheter och tekniska stödsystem som krävs för att verksamheten ska fungera effektivt.
- Styrdokument och planer – Granskar kvaliteten och aktualiteten i de styrdokument, rutiner och planer som reglerar organisationens agerande vid höjd beredskap.
För varje dimension bryts specifika behov ned, till exempel:
- Behov att utbilda för olika avbrott
- Behov att införskaffa förnödenheter för att hantera olika avbrott
- Behov av kontinuitetsplanering för olika scenarion
Genomförandet sker främst genom:
- Semi-strukturerade intervjuer med nyckelpersoner i olika verksamheter.
- Datainsamling där specifika behov identifieras och bedöms utifrån de fyra dimensionerna.
- Analys av insamlad data, där varje specifikt behov ges en KDU-nivå (1–5) baserat på förmågan att lösa uppgifter under höjd beredskap.
- Åtgärdsförslag tas fram för att adressera identifierade brister. Dessa förslag kostnadsberäknas och prioriteras.
Målbilden av arbetet är:
- En KDU-nivå (1–5) för varje dimension och verksamhet, vilket ger en tydlig bild av nuläget och var bristerna finns.
- En lista med åtgärdsförslag för att höja förmågan, inklusive kostnadsberäkningar.
- En rapport som fungerar som beslutsunderlag för politiker och ledning, med tydliga rekommendationer för fortsatt arbete.
Resultat
Konkreta nyttor för Västerås stad:
- Tydlig bild av nuläget: Kommunen har nu en strukturerad bedömning av sin förmåga att hantera konsekvenser av höjd beredskap.
- Identifierade brister och åtgärder: Genom analysen har kommunen kunnat prioritera resurser och genomföra åtgärder där det identifierats störst brister.
- Ökad samordning: Arbetet har skapat en gemensam förståelse och förankring av beredskap mellan förvaltningar och verksamheter.
- Politiskt beslutsunderlag: Resultatet har använts för att fatta beslut om en ambitionsnivå för beredskapsarbetet.
Exempel på åtgärder som genomförts:
- Totalförsvarsperspektiv i tjänsteutlåtande: Västerås stad har infört totalförsvarsperspektiv i tjänsteutlåtanden som på så sätt integrerar beredskapsperspektiv i samtliga beslut som kommunens politiker tar.
- Kontinuitetsplanering: Uppdatering och övning av kontinuitetsplaner brett i kommunen.
- Ledningsförmåga: Utveckling av Västerås stads centrala stab.
Så kommer du igång!
Dokument och länkar
- Vägledning för förmågebedömning enligt KDU-modellen (öppnas i ny flik)
- Bilaga 1 Övergripande mall för KDU-bedömning (öppnas i ny flik)
- Bilaga 2 Kostnadsestimering mall (öppnas i ny flik)
- Bilaga 3 Åtgärdsförslag mall (öppnas i ny flik)
- Bilaga 4 Intervjuguide exempel (öppnas i ny flik)
- Bilaga 5 MSB KDU-verktyg (öppnas i ny flik)
Kontaktpersoner
Lösningen används även av följande organisationer
- Hallstahammars kommun
- Norbergs kommun
- Södertälje kommun
- Mälarenergi AB