Mutual Benefits – inkluderande stadsutveckling
Klok design för ökad trygghet och en stad för alla
Detta är en lösning från SKR:s plattform för delning av digitala lösningar mellan kommuner och regioner.Mutual benefits visar hur socialt utsatta personer, t.ex. hemlösa eller personer i beroendeproblematik, kan inkluderas i stadsutveckling. Man har utvecklat en platssamverkansmodell för sociala boenden, ett funktionsprogram för sociala boenden samt ett arbetssätt som ger hemlösa en röst i planeringen. Arbetet har bidragit till att bryta kostsamma och ojämlika omförflyttningar av socialt utsatta individer, och förbättrat grannsamverkan kring stadens sociala boenden.
Återanvändbarhet
Komplexitet: hög
Detaljer
Göteborg har ca 3 000 hemlösa som bor i stadens sociala boenden eller är akut hemlösa. Samtidigt uttrycker många göteborgare oro för att möta hemlösa, vilket ökar trycket på exkluderande design som tar bort sådant som socialt utsatta uppskattar. Exempel på detta är att sittplatser och väderskydd tas bort, eller att offentliga toaletter beläggs med avgift. Ofta kombineras detta med övervakning. Resultatet blir att de socialt utsatta flyttar till en annan plats och allt börjar om.
På samma sätt blir det svårare att hitta lokaler till boenden, service och mötesplatser för socialt utsatta – eftersom fastighetsägare och närboende oroar sig för vad närvaron av socialt utsatta ska innebära.
Arbetet bedrivs sedan november 2024 inom ordinarie verksamhet, men Mutual benefits startade som ett projekt (nov 2021-okt 2024) som drevs av Socialförvaltningen Sydväst i Göteborgs Stad tillsammans med Wallenstam, Stena Fastigheter, Göteborgs Stadsmission och Chalmers, med Vinnova som finansiär.
Lösning
Det initiala projektet hade två delprojekt: platssamverkan och stadsutvecklingsprocess. Arbetet inom dessa områden pågår fortsatt inom ordinarie verksamhet i Göteborgs stad.
I delprojektet platssamverkan utvecklades en vägledning för hur sociala boenden kan samverka med sitt närområde. Modellen testades på Kallebäcks boende (äldre göteborgare med beroendeproblematik) tillsammans med fastighetsägarna Wallenstam och Stena Fastigheter. Modellen bygger på fem principer:
- brukarnas behov likställs med andra invånares,
- helt, rent, funktionellt, och vackert,
- personalens roll i fungerande grannskap
- korta och enkla kontaktvägar mellan verksamhet och grannar,
- att skapa möten, empati och förståelse mellan grannskapsaktörer och brukare.
Delprojektet stadsutvecklingsprocess arbetade med hur hemlösa kan uppmärksammas i stadsutvecklingsprojekt och hur kommunen kan förebygga otrygghet och konkurrens mellan socialt utsatta och allmänheten. I ett tidigt skede arrangerades sociala innovationslabb där olika aktörer diskuterade och skissade på ömsesidigt respektfulla lösningar se urbanfutures.se.
Viktiga resultat enligt Vinnova och projektets slutrapport är en modell för platssamverkan kring sociala boenden, flera piloter och förslag för att synliggöra socialt utsatta i stadsutvecklingsprocesser, samt nya möten och samarbeten över sektorsgränser.
Projektet belönades med Urbact good practice label.
Mutual benefits har även tagit fram Sveriges första funktionsprogram för sociala boenden.
Resultat
- Arbetet bröt den kostsamma och ojämlika omflyttningen av socialt utsatta individer i stadsrummet
- Modellen för platssamverkan kring sociala boenden hjälper boenden att öka tryggheten och stärka samarbetet med grannar.
- Ett Sverigeunikt funktionsprogram för sociala boenden har tagits fram och flera piloter genomförts för att inkludera hemlösa i stadsutvecklingsprocesser och en förändrad syn på hur socialt utsatta personer använder det offentliga rummet
- På sikt kan platssamverkan och funktionsprogram ge tryggare och bättre boendemiljöer för både hemlösa och grannar och göra socialt utsatta personer till en självklar målgrupp i stadsutvecklingen
- Arbetet har även lett till nya samarbeten mellan kommun, fastighetsägare, civilsamhälle och akademi och fått nationellt erkännande genom nominering till Götapriset
- Politisk förankring och permanent implementering i Göteborgs stad
Besparingar
Mutual benefits och efterföljande arbete adresserar den kostsamma omflyttningen av socialt utsatta individer i stadsrummet. Genom att utveckla en hållbar platssamverkansmodell och ett funktionsprogram för sociala boenden skapas stabila boenden i befintliga områden. Det minskar behovet av dyra och upprepade flyttar samt kostnader för akuta säkerhetsåtgärder. Implementeringen av modellen minskar dessutom friktionen mellan grannar och boende, vilket kan leda till lägre kostnader för störningsärenden, skadegörelse och trygghetsinsatser.
Arbetet har varit en förutsättning för att kunna minska kostnader, bland annat för bevakning. Men också för samverkan kring upphandlingar, där synergier har hittats och utnyttjats.
Arbetet har bidragit till att minska bevakningskostnaderna med 3 miljoner kronor. Mutual benefits är inte den enda orsaken till att kostnaderna minskat, men har varit en viktig del i att göra det möjligt. Liknande kostnadsminskningar har setts inom områden som städning och vissa fastighetskostnader där projektet haft betydelse.
De långsiktiga effekterna och besparingarna kan utvärderas först om flera år.
Fortsatt arbete
Projektet har avslutats men implementeringen av resultaten pågår i Göteborgs Stad. Platssamverkansmodellen används redan på boenden och funktionsprogrammet vägleder utvärdering och nybyggnation av sociala boenden. Projektets metoder och erfarenheter är skalbara och kan anpassas av andra kommuner som vill skapa mer inkluderande och trygga städer.