Automatisk bevattning med fuktsensorer
Minska vattenförbrukningen, spara tid och få bättre underlag för beslut om bevattning.
Detta är en lösning från SKR:s plattform för delning av digitala lösningar mellan kommuner och regioner.Helsingborg har utvecklat en lösning där fuktsensorer mäter hur torr jorden är och skickar data till ett digitalt system var fjärde timme. Det ger bättre underlag för att planera bevattningen utifrån markens faktiska behov i stället för fasta scheman. Lösningen kan bidra till minskad vattenförbrukning, frigöra arbetstid och skapa bättre förutsättningar för träd, planteringar och andra grönytor.
Nyttor
- Bevattning endast vid behov minskar vattenförbrukningen och användningen av dricksvatten.
-
Mindre onödiga kontroller eftersom personal kan åka ut vid behov i stället för att följa fasta bevattningsscheman.
- Bättre planering genom data om markfuktighet, väder och lokala förutsättningar.
- Friskare växter genom jämnare bevattning och minskad risk för över- eller underbevattning.
- Ökad säkerhet på trafiknära och svåråtkomliga platser där manuella insatser kan minska.
- Under 2025 minskade kostnaderna för bevattning till cirka 300 000 kronor, jämfört med tidigare nivåer på upp mot 1 miljon kronor per år.
Så fungerar lösningen
Fuktsensorer placeras i marken och skickar information till en dashboard var fjärde timme. När marken blir för torr visas ett larm i systemet. Det gör det lättare att planera bevattningen utifrån behov. Lösningen kan användas för parker, planteringar, träd, odlingar och andra offentliga grönytor.
Återanvändbarhet
Komplexitet: låg
Detaljer
Kostnad och investering
Den nuvarande anläggningen i Helsingborg har kostat cirka 250 000–300 000 kronor att installera. I investeringen ingår sensorer, styrsystem, installation, driftsättning, grävarbeten och återställning.
Manuell bevattning beräknas kosta cirka 150 000 kronor per år, vilket innebär att investeringen kan betala sig på ungefär två år.
Helsingborgs stad har i dag 15–20 automatiska bevattningssystem. Driftskostnaden för samtliga system är cirka 30 000–40 000 kronor per månad under april–oktober.
Tekniken behöver normalt bytas ut efter cirka tio år. Reinvesteringen beräknas till cirka 5 000–10 000 kronor per system.
Att tänka på
Det finns färdiga system som gör det enkelt att komma igång snabbt. Samtidigt kan det innebära ett beroende till en specifik leverantör. Därför kan det vara en fördel att välja flexibla lösningar som kan utvecklas och anpassas över tid.
Största vinsten
Den största vinsten är inte bara minskade kostnader utan bättre kunskap om markförhållanden och vattenbehov. Beslut om bevattning kan baseras på data i stället för uppskattningar, vilket ger bättre planering, effektivare drift och bättre underlag i dialogen med entreprenörer.
Värde
Mätningarna gör det möjligt att anpassa bevattningen efter växternas behov. De visar också att samma växt kan klara sig olika bra inom samma område. Det minskar onödig användning av dricksvatten och sparar vatten
Genom att mäta och anpassa bevattningen behöver vi bara åka ut vid behov i stället för enligt fasta scheman. Det minskar tiden som personal och entreprenörer behöver vistas på trafikfarliga platser som Österleden.
I dag kostar trädskador omkring 15 miljoner kronor per år. Alla skador beror inte på bristande bevattning, men det går att ta fram underlag som visar hur många träd som skadats på grund av misskötsel och vilka kostnader det har lett till.
