Automatisk bevattning med fuktsensorer
Helsingborgs stad använder sensorer som mäter markfuktighet och skickar data regelbundet till ett digitalt system. Lösningen minskar vattenförbrukningen, sparar tid och ger bättre förutsättningar för växter och grönytor.
Återanvändbarhet
Komplexitet: låg
Detaljer
Tidigare utgick bevattning från fasta scheman och manuella kontroller. Det innebar risk för både över- och underbevattning samt onödiga resor för personal. Det fanns behov av en mer träffsäker och resurseffektiv metod som utgår från faktiska förhållanden i marken.
Lösning
Helsingborgs stad har infört ett system med fuktsensorer och digital uppföljning för att kunna styra bevattningen utifrån faktiska behov. Fuktsensorer placeras i marken i olika typer av grönytor och mäter kontinuerligt hur fuktig jorden är. Lösningen används i parker, planteringar, trädmiljöer, odlingar och andra offentliga grönytor.
Var fjärde timme skickar sensorerna data till en digital översikt där informationen samlas och visualiseras. Systemet visar larm när marken blir för torr, vilket gör det möjligt att planera och genomföra bevattningen vid rätt tillfälle.
Resultat
Lösningen har gett flera konkreta effekter:
- Minskad vattenförbrukning genom bevattning endast vid behov.
- Minskad användning av dricksvatten.
- Färre onödiga kontroller och resor.
- Bättre planering baserad på data om markfuktighet och väder.
- Jämnare bevattning och bättre växtkvalitet
- Ökad säkerhet genom färre manuella insatser i. trafiknära miljöer.
- Kostnader för bevattning minskade till cirka 300 000 kronor per år. Tidigare kostnader uppgick till upp mot 1 miljon kronor per år.
Kostnad och investering
Investeringen för systemet uppgår till cirka 250 000–300 000 kronor och omfattar sensorer, styrsystem, installation och driftsättning samt grävarbeten och återställning.
Driftskostnaden ligger på cirka 30 000–40 000 kronor per månad under perioden april till oktober för 15–20 system. Som jämförelse kostar manuell bevattning ungefär 150 000 kronor per år.
Med de minskade kostnaderna kan investeringen betala sig på omkring två år. Tekniken har en beräknad livslängd på cirka tio år, därefter behövs reinvesteringar på ungefär 5 000–10 000 kronor per system.
Värde
Mätningarna gör det möjligt att anpassa bevattningen efter växternas behov. De visar också att samma växt kan klara sig olika bra inom samma område. Det minskar onödig användning av dricksvatten och sparar vatten
Genom att mäta och anpassa bevattningen behöver vi bara åka ut vid behov i stället för enligt fasta scheman. Det minskar tiden som personal och entreprenörer behöver vistas på trafikfarliga platser som Österleden.
I dag kostar trädskador omkring 15 miljoner kronor per år. Alla skador beror inte på bristande bevattning, men det går att ta fram underlag som visar hur många träd som skadats på grund av misskötsel och vilka kostnader det har lett till.
