Hållbar mobilitet och parkering i Rosendal, Uppsala

För att nå de högt ställda målen om klimatneutralitet 2030 har Uppsala kommun tagit fram nya metoder, samarbetsformer och digitala verktyg för att främja hållbara transportlösningar i exploateringsprojekt på ett kvalitetssäkert sätt.

Målet har varit att få hållbar mobilitet att tillsammans med andra hållbarhetsfrågor genomsyra allt arbete, genom hela linjen – inte vid sidan om. Tack vare detta har man fått in frågorna på ett långsiktigt sätt som håller över tid. Utmaningen med arbetssättet har varit att få hela förvaltningen att arbeta tillsammans, trots olika arbetssätt, rapportering till olika nämnder och krav på att följa olika lagstiftning (PBL, BBR, civilrättsliga avtal), beroende på vilken del av stadsbyggnadsprocessen man befinner sig i.

Lösning

Kommunen har arbetat fram en digital plattform tydliggör hur alla delar hänger ihop och vilka frågor som ska hanteras var i processen. Plattformen innehåller bland annat:

• Checklistor för vilka frågor som behöver hanteras när i samhällsbyggnadsprocessen
• GIS-lager för uträkning av flexibla parkeringstal
• Mallar för skötselplaner för cykelrum och mobilitetspooler
• Mallar för mobilitetsrabattsbedömning av tjänster och åtgärder
• Förslag på avtalsformuleringar som underlättar och säkerställer likabehandling.
• Inspiration med goda och dåliga exempel, som syftar till kunskapshöjning och förståelse för konsekvenser av olika avvägningar.
• Definitioner, mått
• Stöd för val av lämpliga mobilitetslösningar beroende på aktuell målgrupp som en fastighet planeras för

Titta på plattformen här Vägledning för hållbar mobilitet riktad till byggaktörer

En del av plattformen riktar sig direkt till exploatörer. Den syftar till ökad förståelse för kommunens krav och förväntningar samt effektivisering av hanteringen av mobilitetsfrågorna. Den andra delen riktar sig till kommunens medarbetare som ett kompetensutvecklingsstöd.

Plattformen har utvecklats och förfinats genom arbete under bygge av flera bostadsområden i Uppsala tätort. För att verktyget ska vara användbart över tid kommer plattformen byggas på med nya funktioner och utvecklas över tid. Detta kommer bland annat kunna göras tack vare den datainsamling som ger via plattformens formulär och återrapporteringssystem.

Resultat

Utvecklingsarbetet i Uppsala har lett till att frågor om hållbar mobilitet integrerats i den redan befintliga samhällsbyggnadsprocessen, vilket är relativt unikt, då andra kommuner valt att utveckla nya parallella processer för mobilitetsfrågor, med nya verksamheter och avtalsstrukturer.

I detta har även uppföljning av respektive mobilitetsåtgärds effekter ingått, på fastighets- och områdesnivå för att säkerställa att kommunens kravställningar ger förväntad effekt när det gäller minskat bilinnehav och ökad andel hållbart resande. Det senaste området som byggts med plattformen som stöd för mobilitetsarbetet är Rosendal. Resultatet visar att bilinnehavet där är så lågt som 0,27bilar/hushåll (2025), vilket kan jämföras med 0,54 bilar/hushåll i den övriga tätorten.

Fördelen med Uppsalamodellen är att frågorna integrerats i redan befintliga processer, som alla bekanta med, både tjänstepersoner och byggaktörer och det finns redan ett juridiskt lagrum att fånga upp frågorna inom. Detta har dock krävt en kompetenshöjning och ett ansvarstagande hos alla som arbetar med samhällsutveckling och exploatering.

Dokument och länkar

• Titta på plattformen här (öppnas i ny flik)