Från internfakturering till gemensam ekonomistyrning
Umeå kommun ersatte stora delar av den interna köp- och säljmodellen med anslagsfinansiering.
Umeå kommun ersatte stora delar av den interna köp- och säljmodellen med anslagsfinansiering. Förändringen minskade administrationen och flyttade fokus från interna fakturor och diskussioner om prissättning till fokus på kommunens samlade resursanvändning.
Återanvändbarhet
Komplexitet: hög
Detaljer
Före 2016 använde Umeå kommun två modeller för ekonomisk styrning: ramfinansiering och köp- och säljfinansiering. Fyra av kommunens verksamheter styrdes genom köp- och säljmodellen. Modellen genererade omkring 38 000 interna fakturor varje år.
Kommunen bedömde att hanteringen krävde mycket administration och att tid lades på att diskutera intern fördelning och prissättning av kostnader som redan hade uppstått. Det fanns också en risk att olika delar av organisationen fokuserade på den egna ekonomin i stället för kommunens samlade resursanvändning.
Kommunen ville därför skapa mer enhetliga principer för ekonomisk styrning och flytta fokus från interna transaktioner till kostnader som verksamheterna faktiskt kunde påverka framåt.
Lösning
Hösten 2015 fattade kommunen beslut om att ta bort köp- och säljfinansieringen. Förändringen började gälla den 1 januari 2016 och innebar att nämnderna i huvudsak övergick till anslagsfinansiering.
Budgetramarna justerades så att förändringen av finansieringsmodell inte skulle förändra nämndernas ekonomiska förutsättningar. Samtidigt behövde kommunen utveckla andra sätt att styra och planera gemensamma resurser, till exempel lokaler, it och servicefunktioner.
Efter förändringen uppstod vissa frågor om ansvar, uppdrag och finansiering. Kommunen tog därför senare fram gemensamma principer för att bland annat:
- tydliggöra vilken nämnd som ansvarar för olika kostnader
- tydliggöra uppdrag och ansvarsområden
- se till att intäkter och kostnader följs åt
- fördela statsbidrag mellan berörda nämnder enligt gemensamma principer
- hantera externt finansierade verksamheter genom särskilda överenskommelser
- reglera samverkan mellan nämnder genom tidsbegränsade överenskommelser i stället för internfakturering.
Vissa undantag finns kvar. Det gäller bland annat myndighetsavgifter inom bygglov, miljö och brand.
Resultat
Förändringen har bidragit till att flytta fokus från interna transaktioner till kommunens samlade ekonomi. Den administrativa hanteringen av interna fakturor har också minskat.
Förändringen har skapat mer enhetliga ekonomiska styrprinciper och bättre förutsättningar för att diskutera kommunnytta och gemensamma prioriteringar. Ambitionen har också varit att minska risken för att olika verksamheter optimerar sin egen ekonomi på bekostnad av helheten.
En viktig erfarenhet är samtidigt att internfakturering inte bara går att ta bort. De funktioner som faktureringen tidigare fyllde behöver ersättas med tydliga principer för ansvar, kostnader, uppdrag och samverkan.
Kostnad och investering
Att göra motsvarande förändring kräver ett politiskt beslut och en översyn av kommunens ekonomistyrning. Budgetramarna behöver justeras så att verksamheternas ekonomiska förutsättningar inte förändras oavsiktligt.
Det behövs också en tydlig ansvarsfördelning och gemensamma former för att planera och prioritera resurser som lokaler, it och service. Kostnader behöver följas upp även när verksamheterna inte längre fakturerar varandra.
Värde
Den administrativa hanteringen av interna fakturor har minskat. Den tidigare modellen för ekonomisk styrning innebar cirka 38 000 interna fakturor per år och nu skickas noll interna fakturor.
Förändringen har bidragit till att flytta fokus från interna transaktioner till kommunens samlade ekonomi och ett ökat fokus på externa fakturor. Förändringen har skapat mer enhetliga ekonomiska styrprinciper och bättre förutsättningar för att diskutera nytta och gemensamma prioriteringar.