Gröna resplaner

Kommuner står inför utmaningen att minska koldioxidutsläppen från transporter. Vardagsresor till och från arbetsplatser, skolor och fritidsaktiviteter står för ungefär hälften av dessa utsläpp. En viktig del av arbetet är att minska det lokala bilresandet och öka andelen hållbara resor genom att göra det enklare att gå, cykla, resa med kollektivtrafik eller samåka. Arbetet kan även omfatta ökad användning av fossilfria drivmedel, bilpooler och cykelpooler samt åtgärder för tjänsteresor.

För att lyckas krävs samverkan. Arbetsgivare, fastighetsägare, skolor, föreningar, kollektivtrafikaktörer och kommunen har olika ansvar, mandat och möjligheter att påverka människors resvanor. Genom att arbeta tillsammans kan aktörerna skapa bättre förutsättningar för hållbara transporter och nå människor i deras vardag, där många av dagens resvanor formas.

Gröna resplaner bygger på insikten att beteenden påverkas av de sociala sammanhang där människor ingår. När kollegor, skolkamrater, grannar eller föreningsmedlemmar tillsammans uppmuntras att resa mer hållbart ökar motivationen att förändra sina vanor. På så sätt kan arbetet bidra till både beteendeförändringar och förändrade normer kring hur vardagsresor genomförs.

När flera aktörer samverkar blir det lättare att skapa långsiktiga förändringar i människors resvanor. Nyttorna omfattar minskade utsläpp av växthusgaser och en ökad andel hållbara resor, men även bättre tillgänglighet, minskad trängsel och smidigare vardagsresande. Arbetet kan också bidra till förbättrad folkhälsa genom ökad fysisk aktivitet, stärkt inkludering och jämställdhet samt ökad delaktighet i lokalt klimatarbete. Dessutom skapas arenor för dialog om hållbarhet mellan invånare, arbetsgivare, näringsliv och offentliga aktörer

Lösning

En grön resplan är en handlingsplan för att öka andelen hållbara resor till målpunkter som skolor, arbetsplatser och fritidsanläggningar. Syftet är att minska bilresandet och därmed utsläppen från vardagsresor.

En grön resplan tas fram i bred samverkan mellan kommunen och relevanta aktörer, exempelvis fastighetsägare, arbetsgivare, kollektivtrafik och andra mobilitetsaktörer samt skolverksamhet och lokala föreningar. Planen utgår från nuvarande resvanor och behov hos deras boende, anställda, elever och medlemmar samt den aktuella platsens förutsättningar. Denna kartlägging omsätts i konkreta åtgärder som gör hållbara resor mer attraktiva och tillgängliga.

Åtgärderna kan exempelvis handla om att förbättra förutsättningarna för cykling genom fler cykelställ eller möjlighet att duscha på arbetsplatsen, genomföra kampanjer för samåkning och aktiv mobilitet, stärka trafiksäkerheten, förbättra informationen om kollektivtrafik eller erbjuda prova på-aktiviteter för olika färdsätt. Arbetet kan också omfatta ökad användning av fossilfria drivmedel, bilpooler och cykelpooler samt åtgärder för tjänsteresor.

Arbetet bygger på bred samverkan eftersom olika aktörer har rådighet över olika delar av resandet. Aktörer som kan involveras är kommunens verksamheter inom exempelvis stadsbyggnad, trafik, klimat, miljö, kommunikation, näringsliv och skola samt externa aktörer som fastighetsägare, arbetsgivare, parkeringsbolag, regional kollektivtrafik, andra mobilitetsaktörer och organisationer som NTF och Cykelfrämjandet. Visste du att kommunen och/eller regionen är den största enskilda arbetsgivaren i de flesta kommuner i landet? Det innebär att genom att starta med en grön resplan för er organisation kan ni komma en god bit på väg!

Resultat

Linköping

• 24% minskade CO₂-utsläpp bland kommunens medarbetare 2012–2017 (tjänsteresor).
• 24% minskade CO₂-utsläpp i Science parken 2017–2020.
• Undersökning om hur åtgärder synts och uppskattas positiva resultat.
• Ökad dialog mellan Östgötatrafiken och stora arbetsplatser.
• Gröna resplaner en arena och ett paraply för att prata om hållbart resande.
• De gröna resplanerna nu permanent del i ordinarie verksamheten på kommunen.

Region Östergötland

Med hjälp av olika beteendepåverkande åtgärder kunde Region Östergötland 2015 åtgärda ett akut problem med parkeringskaos vid Universitetssjukhuset i Linköping. Efter åtgärderna var det 17 %, eller totalt 300, färre bilar som parkerar vid sjukhuset varje dag. Sedan lades även parkeringsavgifter till och då blev den sammanlagda effekten 32 %, (600 stycken) färre parkerade bilar.

Lunds kommun

• 30 verksamheter med närmare 40.000 medarbetare, vilket motsvarar drygt hälften av alla medarbetare i Lund, tar fram egna gröna resplaner i CoAction Lund.
• Från Trivector rapport 2024:140, Resultat av resvaneundersökning i 21 verksamheter inom CoAction Lund hösten 2024.
  • 80 % av medarbetarna tycker att det är bra eller mycket bra att arbetsgivaren engagerar sig hållbart pendlingsresande.
  • 88 % av medarbetarna tycker att det är bra eller mycket bra att arbetsgivaren engagerar sig hållbart tjänsteresande.
• Förbättrad hälsa och välmående när vanebilister testar att cykla till arbetet under 6-8 veckor.

Örebro kommun

• I Örebro flyttade fyra förvaltningar inom samhällsbyggnadsområdet från ett halvexternt läge till ett nytt kontorshus bara ett stenkast från resecentrum, mitt i stan. Den tydligaste skillnaden är att andelen som kör bil minskat med en tredjedel, från 34 till 21 procent. Cyklandet har ökat från 47 till 52 procent, där den största ökningen har skett bland de som använder elcykel. Det är även fler som går och åker buss till kontoret än tidigare. Det vanligaste bytet av färdmedel är från bil till elcykel.
• Utvärdering av förmånscyklar i Örebro kommun visar att under fyra år med förmånscyklar har 4700 cyklar levererats till anställda i kommunen, vilket betyder att nästan varannan anställd utnyttjat förmånen. Varannan cykel som hämtats ut har varit en elcykel. Den största nettoeffekten är att tidigare bilister börjat elcykla (ungefär varannan cykel som hämtats ut har varit en elcykel). Antalet bilresor har minskat med en tredjedel och körsträckan med bil beräknas ha minskat med ungefär 20 procent. Elcyklarna har förlängt den sträcka som anses rimlig att cykelpendla. Ungefär hälften av dem som arbetspendlar med elcykel färdas längre än 5 km och 12 procent längre än en mil.

Mer exempel från städerna, rapporter och metodbeskrivningar finns hos Viable cities. 

Ytterligare nyttor

Minskade hälso- och sjukvårdskostnader

Varje krona som investeras i satsningar på ökad cykling beräknas ge 9 kronor tillbaka i folkhälsovinster.

Personer som cyklar till jobbet är sjukskrivna mer än en dag mindre om året än personer som inte cyklar till jobbet. Ju oftare och ju längre man cyklar desto färre sjukdagar har man.

Stärkta lokala ekonomier

Bostadsområden med god tillgång till kollektivtrafik och cykelinfrastruktur har högre fastighetsvärden.

Cyklister och fotgängare spenderar mer i cityhandeln än bilister, per månad.

Ökad framkomlighet

Samhällets kostnader för trafikstockningar är ca 270 miljarder euro per år inom EU. Vägen mot ökad rörlighet i städerna bedöms av EU vara en övergång till gång, cykel, kollektivtrafik och nya mönster för användning och ägande av fordon.

Lägre infrastrukturkostnader

Bilväg kostar minst dubbelt så mycket underhålla än en cykelbana, och ofta mycket mer än så. Även klimatpåverkan för att underhålla bilvägar är större.

Cykelpendling minskar sjukfrånvaro

En undersökning från 2025 visar att aktiv motion under arbetsresan kan minska antalet sjukfrånvarodagar och risken för långa sjukfrånvaroperioder. Särskilt cykelpendling är förknippat med en lägre sjukfrånvarorisk.

Dokument och länkar

• Metobeskrivningar, rapporter med mera från fler aktörer från Viable Cities - Gröna resplaner (öppnas i ny flik)