Barn påverkar sin vardagsmiljö
Metoden Min plats har utvecklats av stadsbyggnadskontoret i Malmö stad. Den ger barn kunskap om stadsplanering, lokal demokrati och hur de kan påverka sin vardagsmiljö.
Min plats hjälper barn att undersöka sin närmiljö och påverka den genom kommunens ordinarie kanaler. Metoden ger barn kunskap om stadsplanering, lokal demokrati och hur de kan påverka sin vardagsmiljö. Metoden kan användas i skolan och i andra verksamheter för barn och unga.
Återanvändbarhet
Komplexitet: låg
Detaljer
Barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i frågor som rör dem. Sedan 2020 är FN:s konvention om barnets rättigheter svensk lag. Enligt Barnkonventionen har barn rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i frågor som rör dem. Det behövs därför metoder för att involvera barn i stadsplanering på ett konkret och meningsfullt sätt.
Stadsbyggnadskontoret i Malmö stad har tagit fram en metod, Min plats – barn och unga undersöker sin vardagsmiljö, för att involvera barn och unga i planeringsprocesser. Syftet med metoden är att öka kunskapen om stadsplanering, att barn och unga får lära sig hur de kan påverka sin närmiljö och att få göra det på riktigt.
Lösning
Med metoden Min plats lär sig barnen bland annat att göra enkla platsanalyser, felanmälningar till kommunen och skriva medborgarförslag. Metoden passar in läroplanen och i flera ämnen som till exempel geografi, bild, samhällskunskap och svenska. En pedagog genomför metoden med barnen och med stöd av stadsbyggnadskontoret. Den kan användas självständigt av en pedagog eller i samband med planeringsprocesser. Barnen får också träffa en stadsplanerare som berättar om sitt jobb.
Klassen får också tillgång till stora flygfoton över skolans närområde. Barnen arbetar sedan med följande moment, se också bild nedan:
- ritar vardagskartor över platser som de använder, tycker om eller undviker
- diskuterar kartorna tillsammans
- gör en gåtur i närområdet
- analyserar utvalda platser
- sammanställer sina iakttagelser och förslag
- lämnar en felanmälan eller synpunkt till kommunen
- skriver vid behov ett förslag genom Malmöinitiativet
- tar del av kommunens återkoppling.
Metoden riktar sig främst till skolklasser i årskurs 3–5, men kan anpassas till yngre och äldre barn. Den kan även användas av exempelvis föreningar och fritidsgårdar. Arbetsmomenten genomförs enklast i mindre grupper. Metoden kan användas både som en del av ordinarie undervisning och i samband med konkreta planeringsprocesser. Barnen får träffa en stadsplanerare som berättar om sitt arbete och hur staden utvecklas. På så sätt får eleverna kunskap om stadsplanering och vad det innebär att jobba som stadsplanerare. 2027 kommer en version för förskola tas fram.
Metoden ger barnen möjlighet att arbeta med etablerade kanaler för medborgarinflytande. Efter att en felanmälan eller ett Malmöinitiativ har skickats in återkopplar Malmö stad. Materialet som barnen tar fram kan dokumenteras i den digitala tjänsten Min plats – titta. Dokumentationen omfattar vardagskartor, platsanalyser, felanmälningar, synpunkter, kommunens svar och Malmöinitiativ.
Barnens material ställs regelbundet ut. Utställningarna invigs tillsammans med barnen vid besök i Stadshuset där exempelvis stadsarkitekten eller representanter från stadsbyggnadsnämnden deltar. Där får barnen möjlighet att möta tjänstepersoner som arbetar med de frågor som engagerat dem.
En handledning för metoden finns tillgänglig för alla som vill använda arbetssättet. Se länkar nedan för material.
Resultat
Många barn, men även vuxna, känner inte till att man kan felanmäla saker till kommunen. Att lära sig något så enkelt men som ger ett snabbt resultat kan öka människors engagemang och anknytning till sitt närområde. Att bli lyssnad på kan öka människors känsla av att vara en del av samhället.
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, följde under 2024 sex klasser vid tre skolor i Malmö. Studien omfattade klasser i årskurs tre och fem och undersökte metodens fördelar och nackdelar samt hur den fungerar som en metod för barns deltagande.
Barnen beskrev bland annat att de hade lärt sig hur man gör en felanmälan och lämnar ett förslag genom Malmöinitiativet. Att barnen kan se resultat av sina felanmälningar inom en rimlig tid, samtidigt som stadsbyggnadskontoret får in kunskap som kan användas i planeringen av staden gör metoden meningsfull för både barnen och stadsplanerarna. De som planerar staden kan omöjligt ha kunskap om alla platser i staden. Att få ta del av Malmöbornas förstahandskunskap om lokalområdet är avgörande för att kunna planera en stad för de som bor där.
Gåturerna gjorde att en del barn upptäckte nya platser och blev mer uppmärksamma på sin omgivning. Barnen bidrog samtidigt med lokalkännedom och kunskap om barns behov, till exempel synpunkter på lekplatser, skolgårdar, tillgänglighet, nedskräpning och naturmiljöer.
Pedagogerna lyfte särskilt fram att:
- metoden går att koppla till undervisning i bland annat samhällskunskap, svenska och geografi
- upplägget är tydligt men går att anpassa
- eleverna får möta kommunens medarbetare och förstå kommunens roll
- arbetet hjälper eleverna att se hur de kan påverka och ta ansvar för sin närmiljö.
Studien visar samtidigt att pedagogernas engagemang och stödet från kommunen har stor betydelse för att hela processen ska genomföras. Det tydligaste hindret är att hitta tid för arbetet inom den ordinarie undervisningen.
Pedagogerna lyfte fram mötet med stadsplanerare som en särskilt viktig del av metoden. Det gav eleverna kunskap om samhällsplanering och inblick i yrkesroller som de annars sällan kommer i kontakt med.
Kostnad och investering
Metoden gör det möjligt att involvera många barn med få resurser. Eftersom metoden passar in i läroplanen och innehåller färdiga övningar är den inte resurskrävande för pedagogen. Det som krävs är att pedagogerna har tid att ta del av en utbildning i metoden (ca 1,5 timme) och att det finns tid i undervisningen att genomföra den. Stadsbyggnadskontoret genomför utbildningen och stöttar pedagogen genom hela processen.
För att använda metoden behövs:
- en pedagog som planerar, leder och följer upp arbetet
- tid inom undervisningen eller den ordinarie verksamheten
- stöd från kommunala medarbetare med kunskap om stadsplanering och kommunens kanaler för inflytande
- kartor eller flygfoton över barnens närområde
- möjlighet att genomföra gåturer och platsanalyser
- rutiner för att dokumentera resultat och återkoppla till barnen.
Metoden använder färdigt utbildnings- och undervisningsmaterial och gör det möjligt att involvera många barn med relativt begränsade resurser. Stadsbyggnadskontoret ansvarar för utbildning och ger stöd genom hela processen.
Erfarenheterna visar att ett nära samarbete mellan pedagoger och kommunen är en viktig förutsättning för att arbetet ska fungera och ge barnen återkoppling på sina synpunkter.
Värde
Barnen får ökad kunskap om demokrati och hur de kan påverka sin närmiljö genom kommunens ordinarie kanaler. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, följde under 2024 sex klasser vid tre skolor i Malmö. Barnen beskrev bland annat att de hade lärt sig hur man gör en felanmälan och lämnar ett förslag genom Malmöinitiativet. Flera uppfattade också att metoden gav dem kunskap om samhället och gjorde det enklare att förstå hur de kan påverka sin närmiljö.
Kommunen får tillgång till lokal kunskap som annars är svår att samla in. Barnen identifierar platser, problem och behov i sin vardagsmiljö som stadsplanerare och andra tjänstepersoner ofta saknar kännedom om. Det ger ett bättre underlag för utveckling av närområdet.
Många barn och vuxna känner inte till att det går att felanmäla problem eller lämna synpunkter till kommunen. Genom att använda kommunens ordinarie kanaler får barnen praktisk erfarenhet av hur lokaldemokratin fungerar. När barnen ser att deras synpunkter leder till åtgärder eller återkoppling kan det stärka känslan av delaktighet och anknytningen till platsen där de bor.
